DETTA ÄR JAG
Jag vet inte var jag ska börja, eller hur jag ska börja. Ska jag ens göra detta? Tankarna i huvudet snurrar med en hastighet som inte går att beskriva. Vardagen är jobbig och jag vet inte alltid hur jag ska ta tag i det. Okej, vi börjar nätt...
Jag är 24 år, jag klassas väl som vuxen då antar jag. Jag lever med psykisk ohälsa, jag skämms över att skriva det, vilket jag vet att jag inte borde göra. Det är bara någon vecka sedan jag sade det till mig själv, jag har fortfarande svårt att acceptera det, förstå det och berätta det. I många år har jag mått dåligt, något många inte trott eller ens förstår. Jag har mycket att vara tacksam över och stolt över, men det är inte där mitt mående sitter. Självkänslan har aldrig varit bra, den är som värst nu.
Som tonåring hade jag ätstörning, när jag klassades som "frisk" skrevs jag ut från BUP och det var det. Några samtal hos någon annan fortsatte jag inte med, otroligt korkat kan jag säga idag. Jag lärde mig aldrig hanskas med mina känslor och idag sitter jag här. Jag har gått upp i vikt, otroligt mycket. Jag ligger strax över 100 kilo, i dagsläget är det den saken som jag känner av mest i mitt mående. Detta ska jag ta tag i!
Jag bor med min älskade sambo, som tyvärr hamnade snett i livet några år innan vi träffades och har idag en relativt stor skuld som vi betalar på. Jag är student. Ekonomin med andra ord är väldigt tight och jobbig ibland. Jag går inte ut längre, jag kan inte komma ihåg när jag senast träffade mina vänner. Jag känner mig inte bekväm i mig själv med vikten och jag känner inte så mycket glädje.
Antideprisiva tabletter skrevs ut för en månad sedan och jag har sovit mycket bättre sedan dess. Dock så hjälper de mig inte att hantera situationer där det blir jobbigt. I väntan på en tid till KBT försöker jag ta tag i det jag kan själv. Lättare sagt än gjort.
Varför startade jag nu denna blogg? Jag vet egentligen inte. Jag behöver nog bara ett ställe där jag kan skriva av mig, utan att någon tittar mig i ögonen med en sorgsen och hopplös blick, den där blicken som talar om hur jobbigt det är för den andra personen att den inte kan göra något åt det.
Jag hoppas även denna kan hjälpa mig med min viktnedgång. Genom att skriva ner när saker blir jobbigt, när jag känner att jag inte orkar. Jag vet egentligen inte mycket, jag bara hoppas att detta är ett verktyg som kan hjälpa mig hantera min vardag. Hjälpa mig orka, få ut mina tankar och känslor.